Om eufori

”Ty så berättas det, att han låg där längst fram i helikopterns bubbla av glas, döende, och berättade med en strålande glädje och nästan lyrisk eufori om alla öar som passerade där nere långt under dem i det glittrande havet. Det var slut och han visste det. Jag vill tro att han var nöjd.”

– Fredrik Sjöberg, Flugfällan (2004)

Om döda zoner

”Naturligtvis finns det döda ställen i själen
zoner som vi utrymde så tidigt

att vi inte vet att de någonsin funnits.
Hur var de, vad skulle ha vuxit där?

Den kan börja bakom nästa skogsbryn.
och vi kommer inte dit.

Bara när vi någon gång
på väg genom det labyrintiska landskapet

känner en särskild sorts grå tomhet
(ingenting annat inte vrede inte sorg)

leder ett stycke väg igenom de trakter,
där vi sen länge är döda.”

– Lars Gustafsson, ”Zoner”, ur Stenkista (1994)

Om utopier

”Märkta för livet
av den kärlek vi känner

eller inte kände
Men vi är kommunister

Vi tror, en dag ska ordet
det stora brännande ordet

försvinna mellan lövdagrarna
skingras lösas upp

i allt det osägbara det satts
att härska över.”

– Göran Greider, ”Strån, IV” ur Sjundenovemberdikter (1987)

En smula uppmuntran (favorit i repris)

”I detta av ekonomiskt sammanbrott, socialt kaos och förmodligen på lång sikt också av sovjetisk ockupation hotade land upplever jag just nu en stillsam, esteticerande glädje, som jag inte har känt sedan femtiotalet. Kanske det slags paradoxala glädje som alltid sammanhänger med avsked och slutligt uppgivande av förhoppningar.”

– Lars Gustafsson, Frihet och fruktan (1985)

(ett skrivfel rättat)

Om konsten att säga något nytt

”Mitt ämne är inget nytt ämne. Det är lika gammalt som det är omfattande. Jag har fått vänja mig vid insikten att det inte går att säga någonting helt nytt i dessa frågor. Den frihet man har är friheten att använda andra ord. Det är när allt kommer omkring en fullt tillräcklig frihet.”

Johan Asplund, Tid, rum, individ och kollektiv (1983)